Photo pearls

Jag har återigen rest tillbaka till barndomen och börjat lägga pärlplattor. Den här gången var det en söt liten bebis som fick stå modell. 3024 pärlor ska denna tavla bestå av om jag räknat mina plastpärlor rätt.

Att arbeta med Photopearls är faktiskt galet roligt! -och enkelt!

Du börjar med att välja vilken bild du vill arbeta med. I Photopearls dataprogram laddar du enkelt upp din bild. Där kan du sedan välja hur många pärlor du vill att din tavla ska bestå av, hur många färger du vill använda, justera kontrast och ljus tills du är nöjd med din bild. Sedan skriver du helt enkelt ut mallen till din tavla.

 

Mallarna är uppdelade i "pusselbitar" á 30X30 pärlor.

 

 

 

Varje färg har ett nummer och plattorna är genomskinliga, vilket gör att du kan lägga dem på mallen och se igenom vilken färg som ska läggas.

När man lagt alla plattor var för sig kan man enkelt pussla ihop dem till ett stort motiv. Tänk bara på att lägga pärlplattan åt rätt håll när du börjar på en platta så att pusslet sedan går att lägga ihop. Misstaget att vända dem fel har jag gjort ett antal gånger, vilket försvårar monterinen en aning...

Jag brukar stryka motivet med strykjärn så att pärlorna smälter ihop något, sedan klistrar jag på den dubbelhäftande klisterlapp som hör till Photopearls.

Pärlplattorna brukar jag montera i en helt vanlig tavelram, även om jag vet att det finns speciella tavelramar just för Photopearls.

Jag har köpt mina Photopärlor på Lekmer.se, som faktiskt har en hel avdelning med pyssel, för er som inte redan har upptäckt det! =)

Här är några av mina tidigare fotopärltavlor:

Lucky Cat!

Jag har ju en liten designintresserad dam här hemma som gärna hjälper till när hon hör att det börjar bli dags att plocka fram symaskinen. Treåringen gasar, mamman skriker "STOPP!!" och treåringen utbrister: -"Hurra mamma, vi gjorde det"! för varje söm. Det tar lite tid, men tillsammans lyckas vi oftast få till det. Den här gången föll vi båda för ett mönster som heter Lucky Cat i Ottobre, 1-2013.
Den första klänningen med pingviner sydde vi tillsammans, -hon valde tyg!. Den andra klänningen valde hon tyget till, men jag passade på att sy den i lugn och ro när hon sov... Lite enklare måste jag säga, om än det är trevligt med lite sysällskap.



Stickpodden!

Till alla er som liksom mig älskar garn, stickning, virkning eller bara har en timme över i veckan ni behöver förgylla lite, så måste jag få tipsa om Stickpodden!

Elin och Karin ägnar en stund varje vecka åt att snacka garn, stickning, virkning, handarbetsböcker och lite annat. De tipsar om bloggar, mönster och andra roliga garnigheter med en humor och värme som gör det svårt att inte se fram emot nästa avsnitt. Jag är i alla fall helt såld! Stickpodden är som en liten karamell som man vet ligger där och väntar, men som man samtidigt vill spara lite till. "Jag spar den till hundpromenaden ikväll!", eller "Jag väntar tills jag ska sortera den stora kassen med udda-sockar!"

Nej, nu ska jag inte orda mer om detta, jag har ett olyssnat avsnitt att ägna mig åt!

Så ta nu och sätt dig ner, häll upp en kopp kaffe, plocka fram stickningen och lyssna på stickpodden!

Godis-kofta Design E!

Nu har min lilla (snart) 3-åring varit i farten igen. Den här gången har hon vänligt men bestämt beställt en kofta. Det var inga som helst tveksamheter när hon skulle välja vilket garn hon ville ha och hur den skulle se ut. Melerat garn i riktiga godis-färger som jag köpt på Ebay för en tid sedan, cerisrosa garn och naturligtvis fickor! Hon måste ju ha någonstans att förvara lilla leksakskaninen Stampe och andra viktiga prylar!
Inatt satt jag uppe till halv två för att överraska henne och göra den efterlängtade koftan färdig, och det var en lycklig liten tjej som klädde på sig själv innan dagis idag!

Nu är det sonens tur. Han har beställt en grön, randig, stickad väst och en lejonman av pälstyg. Ja, vad säger man? Det är ju bra att de vet vad de vill ha, och ännu bättre att de blir överlyckliga över det mamma gör!

 

Koftan är stickad efter ett mönster från Järbo garn, och fickorna är virkade.
Så här har jag virkat fickorna:
Garn Vinga från Järbo garn. Virknål nummer 3,5.

Virka 4 lm och slut till en ring med en sm i första m.
1. 10 fm om ringen.
2. 3 lm = första st, 1 st, sedan 2 st i varje m. (20 st på varvet)
3.  3 lm = första st, 2 st i samm m. (1 lm, hoppa över 1 m, 3 st i samma m) 9 ggr, 1 lm. Avsluta med 1 sm.
4. (5 lm, hoppa över stgr, 1 fm i lmb) 10 ggr.
5. (1 fm, 3 st, 1 fm) i varje lmb.
6. (2 fm, 4 st i samma m, 2 fm) 10 ggr.

Kock-barnen!

 

Jag fick senaste numret av Ottobre av min mamma, och gisses vad sugen jag blev på att sy!!!

 

Jag blev därför inte jätteledsen när mina barn fick syn på framsidan av tidningen och genast önskade sig egna kock-kläder! =) Vad gör man inte för sina små-kockar????


Stilig kock, redo att laga!


Såklart ska man ha sitt namn broderat på kläderna...

...det har alla proffskockar!

Kock-kläder in action!

Här blir det kokospanerad fisk!

Såklart med rivna morötter till! Vad är det för konst att laga mat när man har småfolk som hjälper till?

 

Och så här såg tidningen ut. Ottobre nummer 1, 2013!

Stickad flät-mössa!

Har ju tänkt att jag ska sticka lite flätmönster, men eftersom jag inte riktigt bestämt mig för vad jag ska sticka har jag mjukstartat lite med en mössa.

Så här gjorde jag mössan:
Det blev ett riktigt "sticka på en höft"-projekt, då jag inte planerade alls vad jag skulle göra i förväg, mer än att det skulle bli en mössa med flätor. Jag gissade att 80 m skulle vara lagom stort, med garnet Alaska och stickor nummer 5. Jag stickade några cm resår, 1 r, 1 a, och sedan körde jag igång med fläteriet! Jag har helt enkelt stickat 4 r, 2 a maskor och var 4:e varv gjort en fläta av de räta m åt lite olika håll. Lite huller om buller och utan någon som helst plan. När garnet började ta slut tog jag ihop. Dessvärre kändes mössan lite liten på längden, då garnet tog slut lite tidigare än vad jag tänkt. Vad göra? Jo, då plockar man upp lite maskor i resåren och stickar åt andra hållet. Eftersom jag lyckades få en synlig skarv där, virkade jag ett litet band och en blomma för att dölja det.
Den lilla fröken blev stormförtjust över mössan som passade alldeles perfekt!
Slutet gott allting gott!

Mössan fick invigas på premiärturen på skidor. För lill-fröken var det livs-premiär...

...men för storebror var det "bara" års-premiär!